Emma 20 galna ar!!!!

Mysigt hang nere vid stranden! Vi underhaller oss med att spana in roliga manniskor. Manga raggare som tror de ar 20 ar yngre glassar runt med brillorna pa mitt i natten... vilka skoningar!

Angkor wat

Angkor wat var ju soft. Sota barn, bra apor, hyfsat kak och hetsig marknad. 

Det mest intressanta med besoket var nog pillandet i aproven och apsexet. Tyvarr ingen hojdarbild pa det sistnamnda. Okej, byggnaderna var ratt coola ocksa!

Batresa, Phnom Pehn - Siem Reap

Sjuuuuuukt nice battur! 6 timmars hettande sol + mycket att se. Klart basta resesattet hittills! Tva feta man sprang ivag med vara vaskor direkt nar vi kom ner till hamnen i Phnom Pehn. Sjalvklart ville de ha pengar for att ha burit vara vaskor 10 meter. Vi ville vara lite bestamda och sa nej. Men efter att ha blivit forfoljda uppe pa baten gav vi dem nagra dollar for att slippa bli nedknuffade i vattnet. Fan vad det sved i plånkan... Aja, vi mar bra nu iallafall!

Barnhemmet i Phnom Pehn

Efter att ha sett bade Killing fields och Toul Sleng tipsade San oss om att aka ut till ett barnhem och vi blev overlycklga. Pa vagen dit stannade vi for att kopa en jattestor sack med ris som vi skulle ha med oss till barnhemmet. Nar vi kom fram sprang barnen mot oss och tog oss i handerna och var hur gulliga och sota som helst. De var duktiga pa att gora fina armband sa det slutade med att vi kopte 3 var. Typiskt! Kort sagt kan vi saga att vi alskar barnen i Kambodja! Om vi kunde hade vi garanterat tagit hem varenda unge! Se sjalva hur bedarande de ar, det fanns aven en nice dog pa detta stalle. GOD NATT! (Vi ber sa hemskt mycket om ursakt for vara bleka kroppar, lovar att battra pa brannan snarast)

Phnom Pehn - Killing fields & Toul Sleng

 

Bussresan fran Saigon till Phnom Pehn gick battre an vantat. Vi har fasat for gransvakterna och dromt mardrommar om att bli beskjutna vid gransen. Trots osakerheten gick vi pa bussen med darrande steg. Vi fragade chaufforen ett flertal ganger om vi fick ha bagaget uppe i busse istallet for nere i bagageutrymmet. Efter ca 10 tydliga "NO!" fragade han oss misstanksamt, "ohh, do you have something special in your bag or what?" Vi blev genast nervosa och borjade istallet oroa oss over att han skulle borja rota bland vara klader och sno vara nya klanningar fran Bangkok. Nervositeten var total, men vi lugnade sakta men sakert ner oss nar lurarna kom pa plats. Som tur var blev det inget storre blodbad vid gransen som vi hade fasat for. Vi lyckades ta oss over utan storre problem.

San, vilken hjalte! Vi blev valbemotta av denna man vid busstationen. Han kom ocksa att bli var personliga driver under den stora, kulturella utflyktsdagen. Han tog oss runt i staden och forsta stoppet blev Killing fields. Bilderna ar darifran och som ni ser var det ett fruktansvart jobbigt besok. Andra stoppet blev Toul Sleng museumet. Darifran har vi bara hemska bilder som t ex tortyr och annat, sa vi valde att inte lagga upp nagra bilder alls fran det besoket. Det gar inte att beskriva hur det kandes att vara dar, man maste uppleva det sjalv. Efter dessa tva besok gjorde vi nagot som vi bada velat gora lange. Vi fick besoka ett barnhem! Woooho

Mui Ne, andra boendet

Redan på tågstationen i Saigon träffade vi ett underbart svenskt par som kom med grymma tips. Något äldre men sjukt trevliga och sköna. Så vi hakade på dem till ett något finare boende. Här har vi snart bott i tvä nätter. I morgon beger vi oss med buss till Kambodja och hoppas på bättre väder. Ska upp 7 i morgonbitti, inte läge att försova sig, IGEN. GOD NATT!!!

Mui Ne, första boendet

Söta flickor påväg till skolan!

Utsikten från hyddan!

Vår fina "stenhydda"

Nice dogs!

Skräp!

Första dagen i Mui Ne var en helt ny upplevelse och otroligt intressant. Vi blev väl bemötta av en familj som erbjöd oss att bo i en liten "stenhydda" nere vid havet. Boendet kanske inte var det fräschaste, men vi trivdes bra ändå eftersom det fanns god, billig mat, vänliga människor och nice dogs som vi blev lite småkära i. Något som vi också har upptäckt är att man faktiskt kan kommunicera med människor som inte kan ett ord engelska. Dessutom att det kan skilja så mycket på hur folk bor och att man kan åka på en väg och se människor bo på en sophög, medan andra bor i finare stenhus. Alla restauranger och affärer ägs av familjer då hela familjen alltid är närvarande och att de flesta bor vid sina arbeten. Som ni kan se på bilden så är det extremt smutsigt. Vi har nu insett att man faktiskt inte dör av att ha några ödlor på väggarna eller en spindel i duschen.. Oj nu blev det känslosamt. Kändes som att vi skrev en uppsats i skolan. 

Nåväl, vi skyller på att klockan är mycket. CIAO!

Saigon, staden full av mopeder och munskydd

 Vilket sjukt pengaflöde! Att ta ut Dong ur  automaten kändes som att ta ut miljoner, har aldrig hållt i så mycket pengar tidigare. En lunch går tillsammans går på ca 100.000 och ett svettigt boende går på ca 300.000. 

Vi drabbades av en brutal chock när vi anlände till Saigon. Flockar av mopeder for som jagade antiloper genom staden. Inte nog med att de kör som dårar, mer än hälften av trafikanterna bär munskydd, vilket ser extremt komiskt ut. Saigon är en stad som bara kör och som saknar alla tänkbara trafikregler. Tänk er oss två nyanlända mitt i allt detta. KAOS!

One night in Bangkok

Bangkok, vilken ljuvlig stad! Vi blev kära direkt och stormtrivdes den korta tiden vi spenderade där. Tur att vi ska tillbaka senare. Det mest klockrena med Bangkok var garanterat boendet och natten. Vi hade fått ett hett tips från en säker källa (Mr.D from Sweden, en kär väns broder) att vi skulle checka in på centrala D&D Inn som ligger mittt på khaosan road. Med tanke på det livfulla nattlivet precis utanför vårt fönster var det som att sova mitt på ett hoppande dansgolv. Alla uteställena hade olika musik och ville självklart överrösta varandra fram till klockan 06.00. Trots en sömnlös natt blev den full av garv och minnesvärd. 

pass, visum, blablabla..

Idag blir det plåtning igen, vi måste bege oss till en fotoautomat för att ta en snygg bild till visumet som vi ska skicka in till den Vietnamesiska ambassaden innan klockan ett på söndag. Tur att vi båda har föräldrar som inser att det inte bara är att åka och leva livet....

nedräkning, två veckor kvar..

Vart tog tiden vägen? Om mindre än två veckor befinner vi oss i Vietnam. Måndagen den 17 januari  klockan 18.45 lyfter vi från Arlanda mot Bangkok. Därifrån kommer vi att flyga till staden Saigon. Mot friheten, come on!!!!!!!!!!